Vi glömde våra minnen

Elegi. Det ger minnen av badrummet i Malmberget, jag lyssnade nämligen alltid på Elegi vid fem-tiden på morgonen när jag gjorde mig iordning för jobbet. Det är minnen jag allra helst vill glömma, det var en tid då jag levde i en bubbla. Det var en lycklig tid men det var en tid då jag inte levde på riktigt. Försökte få kärlek av någon som inte älskade mig, det är min slutsats.

Whatever, nu lyssnar jag på Elegi på Teg. Hos den som älskar mig, på riktigt. Det är lite mer glädje i det hela. Om man skulle sudda bort den konstiga magvärken och om man gav mig mat så vore det toppen. Det finns ingen mat, så jag äter knäckebröd med smör på, till dricker jag svag saft för att inte slösa. Såg på kontot att jag bara hade 800.- kvar, det betyder att knäckebröd blir min föda den närmsta tiden. Suck och stön.

Kan inte älskling komma hem, jag saknar honom. Men är ytterligare en natt själv, sen kommer han tillbaka. En natt, en morgon.

Nu ett kokt ägg och två knäckemackor.