oktober 15, 2007

Ett år, tänk så tiden går.

För ett år sedan satte jag mig i en skinnsoffa för första gången och drack lite vin som någon generös bjöd på. Sen på natten somnade jag i en säng för första gången. Den sängen var jag med att kasta bort och var med att ersätta den med en ny, som jag även pröjsade lite på. Ja, mycket har hänt på ett år..

.. för exakt ett år sedan var jag rätt svag och tålde inte mycket. Jag var även nyinflyttad till Umeå och kände inte överdrivet många. Jag var inte så insatt i skolan och ja.. nej, jag var en helt annan människa än den jag är idag. Mycket har skett, nya intressen har blommat upp (Karl Marx är en typ jag fallit för lite extra) och jag värdesätter andra ting.

.. ja, idag gott folk är det ett år sedan jag och Kristofer lät våra utsökta läppar mötas för första gången. Och jag älskar honom så oändligt mycket och önskar att det är han och jag föralltid. För han får mig till en betydligt bättre människa, han får mig hel och han färgar min värld så vacker. Har aldrig känt såhär förut, och ja.. om han inte är the one and only så är jag väldigt förvånad.

Det handlar INTE som sådan kärlek som många kanske tror, inte om fjärilar eller fågelkvitter. Nej, det handlar om harmoni och trygghet. Jag sa morgonen den 15 oktober 2006 att jag funnit min själsfrände och att jag såg ett djup i hans ögon. Och jag hade så rätt, så väldigt rätt. Och han är världen jag vill bygga bon på, bilda familj med och dö bredvid.

14/10 - 2006. Första kvällen.
14/7 - 2007. Sades orden för första gången, på tre bokstäver.

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja, tänk vad livet kan förändras snabbt lilla söthjärta. Även fast tiden kan kännas lång när man går där på vägen.. Men du har kommit så långt.. och om jag hade kunnat förklara i ord hur stolt jag är och hur glad jag är för din skull hade jag gjort det. Men ord räcker inte till. Jag får nog helt enkelt bara säga att:
Jag älskar dig. Du är min idol, mitt syre och den som ger värme i min frusna själ! Tack för att du finns!