
Nu börjar det dra ihop sig för hemfärd. Det ska bli ofattbart skönt att återigen få kliva in genom dörren, mötas av värme och kärleksfulla kramar. Även de tråkigaste dagarna i huset är så underbara, jag är vansinnigt lycklig som fick tillfälle att komma därifrån för att förstå vad som är äkta och fulländlig kärlek. Trots att kvällarna är mörka och kalla här i Umeå så är mitt hjärta fyllt av värme och glädje, för jag vet att dryga 100 milen härifrån lever det en familj som är alldeles för underbar för att förstå. Jag har svårigheter att klä känslorna i ord och jag har problem med att formulera orden så de ens kommer i närheten av vad det är jag känner. Men det går att jämföra med att somna trygg i famnen på den man älskar, pirret i magen och de varma strömmarna som går igenom ens kropp. För mig är hemmet i Ljung något som jag värdesätter ömt och hemskt försiktigt. Jag älskar min familj, mitt hem och mina vänner där borta så mycket att jag kan falla i gråt på beställning. Hela min familj är så ofattbart stöttande, mitt hem är alltid lika välkomnande och mina vänner där är liksom som en del av mig, finns där.. oavsett, de trädde in i mitt liv för att stanna. Och jag älskar dem alla.
Senast inatt så sa jag att jag vill bo nära min familj, såpass nära att jag kan träffa dom varje dag. Jag vill bo såpass nära mamma & pappa att jag kan kliva in genom deras dörr och dricka en kopp te för att sedan dra mig iväg till mitt eget hem. Jag vill liksom känna den där tryggheten endast de skänker mig. Jag har haft problem, möjligen större än många andra haft, men jag har alltid haft en mamma och en pappa som stått bakom mig och älskat mig, stöttat mig och saknat mig när jag varit borta ifrån dom. Mina föräldrar har alltid skänkt mig allt vad jag behöver - och mer därtill. Inte bara materiella ting de har även skänkt mig sin tid, sin energi och sin oändliga kärlek. Även om jag stått och skrikit och gråtit och kränkt dem så har de alltid hållt om mig, sagt hur mycket de älskar mig och gett mig rätt vägledning.
Mina föräldrar är sanna förebilder!
Mina bröder. Mina älskade småsyskon, så mycket bråk och så mycket skratt vi har gett varandra. Men så mycket kärlek och värme det finns mellan oss. Jag minns vår barndom som något ljust och lyckligt, vi har verkligen växt upp i en harmonisk och trygg familj.
Jag älskar er alla, nu och föralltid.
Kärlek.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar