november 06, 2007

Det här är början på en ny tid..

Ooh, jag vägrar att dra ner serier jag älskar men nu överväger jag att dra ner kommande avsnitt av Desperate housewifes, alltför spännande slut för mig. Stackars Edie..

Så jag bestämde mig direkt efter att avsnittet tog slut att iaf KÖPA tidigare säsonger av dessa underbara kvinnor och deras intriger. Men jag fann enbart säsong 1 & 3 och därför köpte jag bara säsong 1.. den "tråkigaste" av dom också. Men ja, det är bra tidsfördriv och det är bra för uppgraderingen. Tids nog har jag nog råd att slänga ut 400.- för tredje säsongen.

Vart iväg på Träna tidigare idag, Kristofers powestrike började kl 17:30 och jag tänkte då stå på trampmaskinen och arbeta för full rulle. Jag klarade av sisådär 20 minuter sen var jag stendöd.. jag gav helt sonika upp "bara sådär". Men sen drabbades jag av en släng migrän så det var nästintill lägligt att slänga in handduken (denna migrän gör sig allt oftare påmind). Stod då och tittade in genom fönstret på powerstriken och där har jag träningen jag ska ägna mig åt samtidigt som jag kör två pass spinning i veckan. Så då blir det; måndagar - spinning. tisdagar - powerstrike. torsdagar - powerstrike *paus* spinning. Det innebär fyra pass i veckan (4 timmars träning) och det är en bra början för att sedan köra igång på allvar.. tänkte även kolla med gyminstruktören om vilka maskiner jag kan använda för att bygga upp mag/ryggmuskler och få starkare armar och ben. Det behövs, jag som är så tanig. Dock är Kristofer rädd att jag ska bli bredaxlad och för muskolös för det är tydligen inte så kvinnligt, jag håller med honom. Men skillnad på att vara vältränad och okvinnligt muskolös.

Men nu ska det borstas tänder och kyssa älskling och be om att bli kramad till sömns ^^ men ska baara lyssna klart på Kents "kevlarsjäl" och tänka lite på en sak..

..ens nära och kära lever inte för all framtid. Pappa ringde i söndags och berättade att lillebror (Johannes, 18 år) voltat med sin bil och skulle in på sjukan och röntgas. Just då var det "jaja hade det varit allvarligt så hade han inte låtit så lugn" och dessutom var lillebror hemma vid tillfället då vi pratades vid. Men igår, påväg till bibblo, påmindes jag av minnet då Jesper tagit sitt liv och hur det beskedet kändes. Och jag mindes hur det kändes när bröderna blivit misshandlade i Gbg och var inne på östra och föräldrarna körde in i illfart.. det är en ohygglig tanke.. ens nära kan försvinna fortare än vad man tror.

Dessutom har mammas kusin, 49 år, gått och dött. Och jag har fyra nästkusiner här i Umeå, släkt.. här.. det var otippat. Nästan så att man ska söka upp dom o se vilka de är.

Inga kommentarer: